Det känns som om det enda jag gör just nu är att jobba.

Arslet av mig.

Dessutom jobbar jag utanför jobbet för att jobba ihop extra pengar till semestern (om det nu blir någon sådan).

Jag tror jobb är det viktigaste ordet i min vokabulär, eller åtminstone det mest frekventa.

Förresten insåg jag precis när deklarationspapprena kom hem att jag är snuvad på billig skatt. Av någon knäpp anledning (vilket alla tydligen visste om) har jag fått skatta för snordyr skattetabell i stället för halvdyr som jag borde ha. Min flyttanmälan kom för sent.

Tack och hej, smörgåspålägg.

Dessutom funderar jag allvarligt på att gå ur svenska kyrkan. 4 000 spänn är ett rent skämt!

Lämna ett svar