Jag har aldrig, aldrig, aldrig skämts så mycket.
november 8, 2008
En tjejkompis ringer till mig i förtvivlan.
- Jag har aldrig skämts så mycket i hela mitt liv.
- Vad har hänt?
Det visar sig att min tjejkompis och hennes vanliga jag-känner-mig-ensam-ragg har träffats för en härlig stund tillsammans. En härlig stund som blev något kort. När hon väl grenslat honom och de båda börjat ”köra för fullt”, so to speek, hör de en liten barnaröst bakom sig.
- Pappaaaaa!!!
Bakom dem har hans treåriga dotter smugit upp. Hon står så pass nära att hon säkert skulle kunna återberätta var min tjejkompis har leverfläckar på ryggen.
- Pappa bara brottas! Utbrister han, i ett försök att släta över situationen.
